AS vägen till diagnos

Blev så att jag åkte en sväng till gymmet i alla fall, min pojkvän ville det och vi tog bilen dit så man slapp gå i kylan och oljudet av andra bilar! När vi var framme vid gymmet så pratade min pojkvän med kvinnan i kassan och han bara måste vara social och ha något att säga för att starta en konversation så han sa till henne "Ja, du känner väl igen nästan allt folk som är här och springer" Vilken random dum fråga tycker jag, men hon svarar logiskt nog "Ja det blir ju så när man har jobbat här länge" Han bör ju veta svaret redan då han vet att hon har jobbat där i många många år.

Väl uppe på motionsavdelningen så tar jag crosstrainern och min pojkvän tar en cykel bredvid. Jag fokuserar mycket på TV apparaterna framför och mina egna tankar och enjoyar inte en massa prat när man motionerar. Trots det så måste min pojkvän bara säga något random konstigt för att få hålla igång käften. Jag blir bara irriterad när jag blir avbruten i det jag fokuserar på och låter hård tillbaka mot honom. Vilket inte är så bra egentligen för han tar det på ett så dåligt sätt. 

Jag lär mig aldrig att jag borde alltid träna ensam egentligen!

Sedan när vi kom hem så såklart sätter jag mig framför datorn och gör mina saker igen. Fick för mig att skriva ner en massa punkter om mina problem som förmodligen har med Autismspektrumet att göra. Tänker publicera punkterna lite senare!