Det jobbigaste är ju att inte bli trodd!

Ja, klockan närmar sig 02:30 i skrivande stund, nattugglan är här igen. Och inte är tvätten tvättad. Vaknade sent idag som vanligt, vid 13-tiden. En kompis som varit i Thailand kom hem idag, och jag fick en massa fina presenter. Trodde jag skulle få en tråkig T-shirt eller någon ful prydnad. Men helt otroligt nog så fick jag något så otroligt fina presenter, jag hade verkligen fel där!

Jag fick en väldigt fin T-shirt, med något häftigt motiv och så var det något paljett liknande fastlimmat. Är inte helförtjust i paljetter eftersom de kan lossna, men fint var det! Jag fick en hel cool japansk lampa, min inredning är väldigt kinesiskt/japanskt inspererat redan så den kommer passa in perfekt. Har faktiskt velat skaffa en sådan lampa. Och slutligen, en fin tredelad värmeljus hållare, som var handmålad. Den passar också väldigt bra in till inredningen med dess färger. Gillar dock inte ljus och eld. Men man behöver ju aldrig tända dem :)

Det tråkiga var väl att jag reagerade på ett så stelt och dåligt sätt när jag tog emot presenterna. "Åh, tack." sa jag med ett snabbt enkelt litet leende. Medans nu när jag är hemma är jag helt överväldigad, skuttat runt av glädje över hur fina presenterna är! Men jag undrar vad hon tyckte om min reaktion? Tonen jag hade lät nog inte riktigt som att jag egentligen gillade presenterna. Jag lät stel och neutral! Hos henne under reagerade jag och hemma över reagerade jag. Mycket konstigt egentligen. Det känns svårt att få ett lämpligt mellanläge så att det inte blir överdrivet eller underdrivet. 

Jag pratade med 2 gamla internet kompisar idag och igår. En frågade hur jag mådde, och jag svarade ju i ärlighetens namn "Jag mår bra, är frisk, men så har jag ju problem med mig själv som jag inte mår psykiskt bra med istället" Såklart undrade han vad jag menade. Och inte för att jag trodde att jag skulle bli trodd. Men vi har pratat djupa saker tidigare så jag berättade mina misstankar om AS, och såklart trodde han mig inte och man ska inte "ställa diagnos från internet". Jag är "normal" och alla mina problem som jag listade är något som är helt normalt. Fast jag tycker det är en ganska normal NT reaktion. Alla är normala, alla är friska, ingen är alkolist, min kompis/min familjemedlem skulle aldrig göra något hemskt. Face reality? 

Den andra internet kompisen hade jag tidigare pratat om AS med, och han säger detsamma. Du har inga problem. Och jag undrade vad han skulle säga när utredningen är klar och det visar sig att jag har AS. Han sa bara att det finns massor av psykologer som stället fel diagnoser, så det skulle förmodligen då vara fel.

Så nu känns det ju verkligen som att jag går och fixar tid snart. Jag ska förmodligen imorgon, ringa en kompis jag inte gillar, hon har varit väldigt taskig ett antal gånger mot mig, men hon har i alla fall varit i kontakt med psykolog här, och fråga om hon kan hjälpa mig med att gå dit, och säga vart jag ska gå. Jag behöver någon som pekar åt mig. Jag hoppas att jag får det gjort imorgon i sådana fall och att hon inte är upptagen. Jag hoppas verkligen att läkare/psykolog tar mig på allvar och tror på mig så jag får göra en utredning i alla fall.

Kommentarer
Postat av: Frida

Håller med om det där med att inte bli trodd jag berättade för en kompis som jag delar allt med att jag trodde att jag kunde ha AS hon sa at jag var alldeles för normal för att kunna ha det, precis som om att hon visste vad som försigår i mitt huvud.

Bara för att man verkar normal utifrån sätt, så betyder det inte att man är NT. Hoppas du får en utredning snart.

2011-02-03 @ 06:00:43
URL: http://crush.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0